– Dörren sparkades in

Bild till nyheten – Dörren sparkades in
​57 år efter att en av världens mest kända kvartetter bildades i Liverpool är det snart fog för att säga att något lika ikoniskt håller på att ta över Europa igen. För det Beatles gjorde på musikscenen gör just nu Fab Four i fotbollseuropa. De bryter ny mark – och skriver sitt eget manuskript.

Jag krönikerade på sajten igår inför den match som trots allt var ett nagelbitande avgörande på förhand. Vi behövde helst vinna, vi fick absolut inte förlora. Alla år man vandrat sida vid sida av detta Liverpool så har man lärt sig att det inte alltid är förutsättningar att omfamna.

Jag avslutade den texten med:

Vi ska sparka in den jävla Champions League-dörren och låta världen veta att vi vill vara med på allvar.

Jag fick kritik för att jag använde en svordom för att förtydliga det där. Men sättet som Liverpool i så fall förnedrade sig fram till samma kontenta borde nästan ses som ännu värre.

Jürgen Klopp ställde upp med exakt det lag jag hoppades på. Han hade tagit beslutet att ställa jordan Henderson åt sidan – och utan att dyka ner i faktumet att vår lagkapten inte anses vara rätt man på plan när vi ska spela säsongens viktigaste match – låter jag oss stanna vid att framförallt det mittfält och anfall vi nu mönstrar är av absolut högsta världsklass. Offensivt.

För vad vi saknar i defensiven lyckas vi numera kompensera mångdubbelt på offensiv planhalva. Sedan debaclet mot Tottenham har vi spelat åtta matcher och stänkt in helt sanslösa 32 mål. Ett snitt på FYRA per match.

Mohamed Salah är troligtvis världens bästa ytter och längst fram raderar Roberto Firmino ut varenda tvivel som, om möjligt, funnits mot hans kvaliteer som absolut spjutspets. Tvekar du fortfarande kan jag meddela att hans sex gruppspelsmål är bättre än vad någon Liverpoolspelare någonsin mäktat med.

Och vår lille magiker.

Vi alla minns såklart sommaren med fasa och vi stressas säkert av tanken på vad som eventuellt komma skall i antingen januari eller till sommaren när transferfönstret åter står på vid gavel. Samtidigt hoppas jag att ni, med mig, bara kan låta det rinna av er och njuta av det vi just nu får uppleva mitt framför ögonen på oss.

Från att för fyra månader sedan ha befunnit sig i en så besvärlig situation så att han inte ens ansågs mentalt redo att spela fotboll klev Philippe Coutinho idag ut på Anfield med kaptensbindeln runt armen och stänkte in ett hattrick i den viktigaste match detta Liverpool-lag troligen spelat sedan Europa League-finalen 2016.

Det kräver ett huvud och psyke som tillsammans med en utomjordisk fotbollshjärna och alldeles magnifika fötter är receptet för att trolla fram kanske världens bästa fotbollspelare inom bara några år.

2018 kan bli Coutinhos år på allvar. Han ska leda Liverpool vidare i Champions och han ska kliva in med sitt Brasilien i VM till sommaren.Måhända att han också får sin drömflytt därefter. Men som sagt; låt oss släppa det just nu.

Jag må vara den som målar fan på väggen när allt går åt skogen och jag gömmer mig inte under någon sten för att ha kritiserat detta Liverpool för flera saker under denna säsong.

Men jag är också det förste att applådera och fira när vi sparkar in dörrar som varit låsta i nio år.

Det är ju faktiskt så länge sedan vi klev ut i ett Champions League-slutspel och säga vad man vill så är vi nu, åtminstone på pappret, ett av Europas 16 bästa lag.

I åttondelsfinal kan vi få allt mellan Basel och Bayern eller Shakhtar eller Real… och därmed kommer det också vara svårt att analysera vad som är bra eller dåligt i form av ren slutplacering vad det lider.

Det viktigaste var dock att vi klev in på festen. Vi löste biljetten och bad inte om ursäkt för den. Jag måste hylla Klopp för hans senaste veckor, där han roterat klokt, hållit spelarna fräscha och när det gällde som mest så valde han rätt.

Imorgon (eller kanske idag när du läser detta), den sjunde december, fyller undertecknad 30 år. Jag konstaterar att under mina tio som 20-something vann Liverpool en (1) titel. En plastpokal i landets reservlagscup.

Jag vill verkligen tro att den skörden blir bättre när jag nu fyller halvgubbe och jag hoppas att jag inte behöver vänta nio år tills nästa Champions League-slutspel.

Låt oss behålla farten. Låt oss bygga vidare på den offensiv som på allvar konkurrerar med Paris Saint Germain om att vara Europas allra bästa – och när vi ändå är igång så ser vi såklart till att spela skjortan av lillebror redan på söndag.

Up the reds! 


22 kommentarer

  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
Stöd våra sponsorer