– ​Bara bäst är bra nog?

Bild till nyheten –  ​Bara bäst är bra nog?
Liverpool spelade i lördags för fjärde gången den här säsongen mot en av toppkonkurrenterna i det som är en utbrytargrupp på fem lag i den absoluta toppen av Premier League. För tredje gången dessutom på bortaplan och man är obesegrade så här långt. Och ändå finns känslan av att det behövs mer.

Efter elva matcher har Liverpool 27 inspelade Premier League-poäng trots att man mött Tottenham, Chelsea och Arsenal i London – samt välkomnat Manchester City till Anfield. Man är obesegrade i årets säsong och taktar just nu 2,45 poäng per match trots att man fördelat över tabellen mött klart svårare motstånd än genomsnittet. Skulle man hålla detta tempo är man i riktkurs mot sanslösa 93 poäng, en siffra man endast vid två undantag vunnit Premier League med.

Manchester United, de stora Premier League-giganterna och titelprenumeranterna under stora delar av eran, har exempelvis aldrig nått den poängskörden. Och alltså ändå roffat åt sig buckla efter buckla. Deras Premier League-rekord är 92 poäng och de har tre titlar på under 80 poäng.

Manchester City har satt en ny nivå på Premier League och det är tyvärr något vi måste förhålla oss till. Igår mot Southampton mötte de ett lag som inte ens orkade försöka störa dem. Precis som nio av tio andra lag som möter de ljusblåa från grannstan.

Detta är ingen form av tidig ursäkt till varför vi kanske inte lyfter en efterlängtad Premier League-buckla i vår, för den drömmer jag om till den dagen vi eventuellt är matematiskt borträknade, men det är en väckarklocka kring vilket förhållningssätt vi ska ha till säsongen som väntar.

Liverpools säsongsinledning har varit fenomenal. Vi har slagit alla vi förväntats slå – och kanske mer där till med tanke på Tottenham borta – och vi har undvikit förluster på bortaplan mot ett Chelsea och Arsenal som i övrigt haft strålande säsongsinledningar de med.

Både mot Chelsea och Arsenal bjöds fotbollsälskaren på alldeles lysande fotbollsmatcher. Lag som bjöd till, spelare och managers som gick för seger snarare än att undvika förluster och hur mycket vi än kan diskutera domslut hit eller dit tycker jag att vi landar i rättvisa resultat från båda matcherna mot toppkonkurrenterna nere i London.

Det knorras och klagas fortfarande på insatser till vissa spelare och självklart sitter man själv, alltid, och önskar sig mer och mer och mer från spelare efter spelare. Men någonstans måste vi landa i en rimlighet kring vilka krav som egentligen går att ställa.

Liverpools säsongsinledning är utom tvivel alldeles briljant och om det ändå lämnar oss i en situation där vi anser att vi är bättre än så här, så lycko oss. Då kommer det väl att komma ännu mer med tiden.

Däremot måste man nog bestämma sig om målet och drömmen om en Premier League-titel är vad som ska definiera hur vi i slutändan behandlar denna säsong. För när jag läste en del reaktioner efter matchen i lördags kände till och med jag, en titeldrömsknarkare utan dess like, att det kanske ändå gått lite för fort för vissa och att vi tappat fotfästet helt.

Bedöm inte matcher och prestationer utifrån var det till slut placerar oss i tabellen. För vad Manchester City sysslar med kan inte vi avgöra på planen. Hur många miljarder de får tvättade av Gianni Infantino och hur många spelare de kan slussa in via Qatariska pengatunnlar är inte det som avgör om vi spelade bra eller dåligt mot Arsenal borta. Titta på matchen. Glöm tabellen. Och så tror jag de flesta av oss inte vill göra annat än applådera detta Liverpool.

Vi vet – och vi såg det i våras – att vi kan slå Manchester City. Över 90, 180, 270 och till och med 360 minuter under fyra matcher mot dem detta kalenderår har vi varit ett bättre fotbollslag än dem. Våra bästa mot deras bästa.

Att de däremot knappt vet vilka som är deras elva, femton eller tjugo bästa spelare, att de har 47 alternativ till sin matchtrupp och kan vila spelare som gått in i vilket världslag som helst samtidigt som de ändå spelar bort motstånd av ganska duglig klass med fem-sex bollar säger tyvärr ingenting om vår egna insats denna säsongen.

Jag drömmer fortfarande drömmar och känner mig trygg i att jag får göra det ganska länge denna säsongen. Liverpool är med och utmanar och vi kommer att göra så till the bitter end. Men vi får inte låts oss lamslås de gånger vi eventuellt tappar poäng och snegla mot ett annat lag som inte gör det. Vi får börja med att bedöma oss själva och det som hittills varit en rekordstark öppning med våra egna mått mätt. Sen får vi öppna upp tabellen efter 38 omgångar och se hur långt det tagit oss. 


20 kommentarer

  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
Stöd våra sponsorer