– Det sjukaste Anfield skådat

Bild till nyheten – Det sjukaste Anfield skådat
Timmen är sen. Det är långt efter midnatt och det är tydligen en helt vanlig jobbdag som väntar imorgon. Men att sova. Efter det här? Hur skulle det vara möjligt.

Gini Wijnaldum har nyss gjort 3-0 till Liverpool under reprisen av matchen som rullar från Viasat i bakgrunden när jag sätter mig här. Inte ens nu kan jag riktigt tro att det har hänt. Och jag är långt i från säker på att det verkligen kommer ett fjärde även denna gång av Divock Origi. 

Det finns neutrala motståndarfans som hoppas att Manchester City gör jobbet och besegrar Brighton på söndag. Tydligen blir vi oumbärliga annars. Vi fans. Vi som stött, blött och nästan dött för detta lag. I vått och torrt. Över land och hav, genom hopp och helvete. De tycker det är nog med att vi pratar om vår historia. Ska vi även komma och stjäla deras nutid ger de nog upp hela högen. 

Någonstans kan jag väl förstå dem. Någon annanstans kan jag absolut inte. Jag fick glada tillrop direkt efter slutsignal från fans till både Real Madrid (i och för sig ingen högoddsare), Bayern, Dortmund och faktiskt också Barcelona. De gratulerade oss. De såg det vi såg. 

Att vi genom fullständig orädsla och med spelare, ledare och ett kokande Anfield som vågade tro och drömma, så fullständigt pulveriserade vi det laget som för bara sex dagar sedan konstaterades som oövervinnerligt av en enig mediakår. 

Så länge någon har Messi så går det inte, hette det. Byt Luis Suarez och Lionel Messi mot Sadio Mané och Mo Salah så är utgången en annan, fyllde de på. 

Well. Byt in Divock Origi och Gini Wijnaldum och en annan historia skrivs under strålkastarljusen. 

Tycker man det är fräschare med ett ekodopat emiratlag som vinnare av Premier League får man väl tycka det och det är väl inte vår ensak att försöka förändra den som lever i sådan tragisk verklighet. Men om de tror att de för den sakens skull ska slippa ett Liverpool som tar över samtiden, då tror de tyvärr fel. 

Vi har med rätta kunnat skryta om kvällar som de mot St Etienne, Chelsea, i Istanbul, eller för den sakens skull så sent som i fjol hemma mot Roma. Och vi har nu öppnat boken för att skriva kapitlet i sagan om Liverpool 2.0. För detta var på en annan nivå. 

Detta var den sjukaste fotbollskvällen Anfield skådat och så är det med det. 

Efter att han manövrerat Barcelona med besked redan på Camp Nou, med Firmino borta och Keita skadad, skrevs ändå siffror till 3-0 i hemmalagets favör - och allt skulle såklart vara över. Lionel Messi konstaterades vara övermänsklig och som om det inte vore nog tvingades vi sen komma till en returmatch utan Mo Salah och med en Andy Robertson som fick kliva av redan i paus. Det var the best mot the rest. Och klabbet vann. 

Jag kommer aldrig att glömma de fjorton som gjorde jobbet på plan. Jag kommer inte ens kunna bryta ner det till en insats hit eller dit som trumfade en annan. 

Det var Alisson, Trent, Matip, van Dijk, Robertson, Gomez, Milner, Hendo, Gini, Fabinho, Origi, Mané, Sturridge och Shaqiri som gjorde det här. Dirigerade av den geniale Jürgen Klopp. Ackompanjerade av 54.000 fulla strupar. Ni är alla hjältar i Liverpools historia nu. 

Den här säsongen har handlat om att drömma. Behövde ni bevis på varför ni bör göra det igen på söndag så kom det bankades i huvudet på er ikväll. Vi är Liverpool och vi ger inte upp. Vi har tagit över Europa. Och vi säger inte stopp. Vi är Liverpool, som skriver ny historia tillsammans. Där hjältar föds. Där drömmar förverkligas. Vi är Liverpool som spelar vår andra Champions League-final på lika många år. Vi är Liverpool som alla andra är så förbannat livrädda för just nu. 

Och där, ta mej fan, tryckte Origi in 4-0 igen. Det som var en dröm. Blev alltså verklighet. På skådeplatsen där sånt är möjligt. 


33 kommentarer

  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
Stöd våra sponsorer