– En seger var allt vi behövde

Efter en marginell förlust mot ett av världens bästa lag och sen en match som, vilket vi alla får konstatera, var så nära en läggmatch man kan komma i FA Cupen kunde man känna att både egna fans och motståndarsupportrar började leta anledningar till att tro att Liverpool nu skulle tappa fart, momentum och pole position i Premier League. Och med det som ingångsvärde tycker jag inte man kan göra något annat än att applådera en oerhört gedigen insats nere på sydkusten igår.

Det var såklart helt obefogat att börja tända nödbloss, ringa på krisklockor och börja springa runt som galna nervvrak bara av faktumet att Liverpool hade förlorat en match. 

Jag skrev om det själv här på sajten efter matchen mot Manchester City - att det bästa vi kunde göra vara att glömma den ganska snabbt och fokusera på utgångsläget vi fortfarande hade framför våra fötter. Vi leder ligan, vi har ett fördelaktig spelschema och vi har en trupp som - tack gode gud - tror fan så mycket mer på sig själv än vad vissa förståsigpåare ibland verkar tro om dem.

Brighton på bortaplan är knappast en enkel nöt. Chris Hughton är, tillsammans med Eddie Howe, enligt mig en av de mest underskattade managers vi har i Premier League och sydkustlaget har inte gått mållösa från American Express Arena en endaste gång de senaste tio månaderna. Fram till igår. 

Liverpool hade utöver en eventuell dipp av självförtroende och ett ifrågasättande av titelpotentialen även konkreta bekymmer i form av en mittbackskris (där Fabinho klev in, var briljant - och Virgil van Dijk höll en nolla med en fjärde kollega denna säsongen!) och med brassen nedflyttad, Milner och Keita ur form och en Henderson som testades sent - eventuellt också vissa bekymmer på mittfältet. 

Klopp satte dock upp absolut bästa möjliga lag för uppgiften och även om det aldrig var vackert, var det hela tiden (fram till Naby Keita arrogant tappade bollen och tittade på domaren i 91:e) en oerhört mogen och gedigen insats från alla. Och ibland får ju faktiskt det räcka. 

Mohamed Salah visade att han är skillnaden mellan 0-0 och 0-1 och det är bara att lyfta på den icke-existerande hatten för denna one-season-wonder som håller hela backlinjer upptagna och förvirrade under 90 minuter.

Även om det varit spännande att se honom användas i den spjutspetsiga rollen, med Bobby bakom sig, tyckte jag också vi såg igår att Mohamed Salah är som bäst när han har så mycket boll som möjligt vid sina fötter. Firminos bästa egenskap är att leda presspelet och jag föredrar därför fördelningen vi såg i andra halvlek där Salah kom ner och hämtade mer boll för att inkluderas i spelet. 

Han är Premier Leagues bästa spelare och ju oftare han rör bollen - ju oftare har vi chansen att göra mål. 

För att återgå till det här med mognad i allmänhet - och Virgil van Dijk i synnerhet - tror jag också alla sett klippen på när han skriker så högt och intensivt på Trent, att han ska ner i linje, att man nästan själv var beredd att ställa sig upp och infinna sig. 

Om det någonsin behövs ett klipp för att personifiera ledaregenskaper - som vi så länge längtat efter - så är det bara att ta fram det där och låta det cirkulera runt på Melwood. På hans 36 ligamatcher höll vi igår vår tjugonde nolla och det är bara att konstatera en transformation av sällan skådat slag sedan världens bästa mittback blev våran ägo för ganska exakt ett år sen.

Tittar man på tabellen och spelschemat kan vi nu konstatera att vi åter är 7 - respektive 9 - poäng före City och Tottenham. Med de sistnämnda i drabbning med Manchester United idag medan de ljusblå ska ta sig an Wolverhampton på Etihad imorgon. 

Vi tog vår press, stress och alla frågetecken och skickade tillbaka ett statement på att vi är med i matchen. Så nu är det upp till övriga att svara. 

Det återstår nu också "bara" 16 matcher, varav nio på hemmaplan och sju på bortaplan för Liverpool. Dessutom är fyra av bortamatcherna mot lag som ligger på de fem sista platserna... 

Igår handlade först, främst och egentligen endast om att vinna och det gjorde vi. Som Gini Wijnaldum skrev efter matchen så handlar det bara om att sätta "W:n" i protokollet över senaste resultat och när poängen väl är införda i tabellen finns det ingen anledning att titta tillbaka och reflektera över hur de hamnade där. 

Klopp pratade om säsongens mest "mogna insats" och jag är absolut beredd att hålla med. Vi har tagit 45 av 45 möjliga poäng mot lagen utanför "Topp 6" och vi har gjort det genom att inte stressa upp oss. Första halvlek påminde mycket om matcherna mot lag som Huddersfield, Watford och Burnley på bortaplan. Alla med liknande, organiserade, approach som Brighton igår, men vi stressar inte upp oss. Vi har en tro på det vi gör och vi har spelare som är beredda att bryta mönster när chanserna ges.

Vi har ett lag som kan vinna alla matcher. Och som framförallt kan vinna tillräckligt många för att stå överst även när vi summerar i maj.